hipp hipp hurra...

när lillan kom till jorden det var i "april" när göken gol sa

mamma att det lyste av solsken och av (ngt mer som jag inte kommer ihåg) ...

3 år har gått sedan vår lilla "tullan" som Wilmer kallade henne kom till oss på Valborg. Den våren var det sommar redan i april och jag var brun som en pepparkaka på BB. Vera kom efter lite turbo med snitt hon hade en kraftig infektion och fick antibiotika 2 ggr om dagen under 5 dgr och sedan fick vi till slut komma hem! Å det verkar inte blivit ngr bestående men...

Ett år senare var lilltullan med finskorna på...

Två år å full med bus...

Tre å lika "demonisk" ibland som änglalik...

Stolt treåring öppnar paket i sängen, storebror hjälper till. Nu skulle ni som känner mig kunna fundera om det inte är så att jag bäddat med mina rosa lakan bara för att matcha födelsedagsbarnet, men det är bara en tillfällighet (jag lovar...;)

Tre ljus i tårtan...vart tog dessa tre år vägen?

Rosa å rosa å rosa...lila går oxå bra!

provlek med nya kaninerna...

Med den vanliga födelsedagsstressen (nya saker som ska få plats i barnens rum) så var jag innan IHM igår på IKEA å köpte nya förvaringsmöbler till barnens sovrum å hittade även världens sötaste lilla sittgrupp i plåt - lindblomsgrönt! Detta monterade jag sedan i dag på fm och se så fint det blev. Nytt hem för bl a Veras födelsedagskaniner från Maileg - helt oemotståndliga i mina ögon å Veras med som tur är....

Visst vill man flytta in?

måndagsmys...

...tror stenhårt på måndagsmys istället för fredagsmys!

Det är ju måndagar som är den "jobbigaste" dagen i veckan å den dagen man faktiskt borde ha lite mer mys än annars. Denna måndag firades i all sin gråhet med en försmak av sommaren men barnens absoluta favorit - JORDGUBBAR! med lite strösocker och lättvispad grädde! Wilmer gjorde slut på samtliga skålar som fanns inom räckhåll...

å Vera blev så nöjd att hon firade middagen med en liten sångstund...

Nu ska jag ut i regnet och ta en powerwalk till färjan ToR med de andra hurtiga brudarna på öa! Härliga MÅNDAG!

aj aj aj...

...vad ont jag har överallt!

Kändes som att jag satte mig ner för första gången på hela helgen och jag kommer aldrig att resa på mig igen! Vilken helg! Alla som nu trodde jag menade att jag var så slut för jag festat och dansat hela helgen blir nu väldigt besvikna...ha ha.

Smärtan och tröttheten kommer från ngt så banalt som trädgårdsarbete och källarröjning! Alla dessa små muskler i ryggen, händerna å benen som slumrat sött under vinterhalvåret har nu fått ett brutalt uppvaknande! Men ack så roligt det är å vad fint det blir! Skulle utan problem kunna ägna mig åt trädgården varje dag hela våren! Gräva, elda, så, plantera, röja bort alla gamla pinnar å löv - å där under hittar man de små små skotten som nu börjar sträva uppåt - framåt! Man nästan hör hur det sjunger i jorden! Kanske skulle skola om mig till trädgårdsmästare? Alltid komma hem med ont i ryggen å trötta armar och sträva nariga händer...

nya drömmar...

...om ngn undrar vad jag önskar mig i födelsedagspresent så är svaret här!

grötmiddag...

...med pappa när mamma är i skolan! Mysigt värre!

Vera kom in i natt och kröp ihop bredvid mig och gosade in sig och lade sig med ansiktet mot mitt och suckade lyckligt - men mamma du komde hem!

Ngr timmar senare kom långskånken Wilmer och lade sig på min andra sida. Sen "sov" jag dubbelsked med barnen resten av natten och kände mig lycklig!

Ibland kommer man på sig att dessa stunder oavsett hur jobbigt det är att inte få sova hela nätter (nästan någonsin...) att den här tiden snart kommer att vara förbi. Rollerna kommer vara ombytta - jag kommer gapa på ungarna att de måste gå upp och inte sova bort hela dagarna. Jag kommer till och med sakna att ha dessa små vassa armbågar och knän i ryggen och magen, sakna att vakna med ett ryck varje gång ngn dunsar ur sin säng, sakna små kalla fötter som kommer tassande över golvet och sedan kommer och klämmer ner sig under mitt täcke, sakna att vakna av att en sömndrucken fast oförskämt pigg 3 åring kl 5 ska ha med mig ner och äta frokost...kan komma på mig själv med att sakna det redan nu!

den goda känslan...

...som infinner sig i kroppen efter joggingturen är nästan oslagbar!

Som den nybörjare jag är inom detta område så känner jag mig nästan som en kalv på grönbete. Att ngt som är så jobbigt blir så grymt bra efteråt. Lugn i sinnet och trötta fötter. Känns som man kan klara vad som helst! Stoltheten och glädjen över att klara min lilla runda efter ngr vekors gå/joggande utan att gå och med ngr min ökning efter bara ett par turer är ofattbart påtaglig och jag börjar känna att min dröm som "löpare" faktiskt finns ngn stans där framme...NY maraton 2012....ha ha vem vet!

andas igen...

...lite ryckigt men ändå! Blir allt lättare att komma ut på andra sidan, har ju ändå dragits med dessa "känslosvängningar" i hela mitt liv. Kanske ngt ärftligt...? Upp eller Ner/ Sol eller Mörker/ Sött eller Salt sällan Mittemellan, Skymning eller Beskt...

Fast på ett sätt är jag glad för det, glad för mina stormande känslor och glad att jag känner så mycket hela tiden, det är ju det som göra att jag är jag! (lite tonårsnostalgiskt det där..ha ha). Allt handlar om att inte gräva ner sig i ngt svart hål dit inget ljus når utan att hålla sig flytande och stå för sina fel och brister och var ok med att inte ALLTID lyckas med allting precis som man tänkt sig. Det behöver inte alltid vara städat och fint hemma, det behöver inte alltid vara hemlagad mat på bordet, man behöver inte alltid gå i bräschen på jobbet och tyck och tänka om allt och alla - ibland kan man vara vanlig människa som skiter i att dammsuga, köper Felix pyttipanna 3ggr i veckan och levererar på jobbet men inte mer...

...svårt idag och känna när det räcker - känna att man räcker till på alla plan. Det är ju så j--la mycket man ska lyckas med att man kan bli smått tokig för mindre. Barn (lyckliga, trygga å älskade), man (älskad, sedd å stöttad), hem (snyggt, rent å mysigt), karriär (rolig, utmanande å välbetalt) och som grädden på moset förverkliga sig själv och sina drömmar samtidigt som man så klart är smal och snygg å sjukt smart! Mindrevärdeskomplex? Närå...gäller bara att hålla fast vid att man duger som man är fast man inte har lyckats med allt på "att göra listan för kvinnor på 2000talet"...

...men den enda som kan minska kraven är jag själv! Mitt "nya" mantra får blir "Det Duger Bra" som jag får plocka fram dagar som dessa när ingenting blir tillräckligt bra i mina ögon. För så är det i varje fall med mig att när jag är i den här spiralen så stiger mina egna krav ytterligare (om jag hade 10 som mål innan så blir det 15 dåliga dagar). Liksom för att trycka ner ansiktet i leran och vältra sig i självömkan och försäkra sig om att jag inte kommer att lyckas hur mycket jag än försöker. Nu är det slut med det för Det Duger Bra ändå! det duger bra, det duger, det...

...ska bara ut å springa en vända i skogen...sen duger det bra...

när vet man om det är nära...

...vad avgör en nära "undergång"?

...när man börjar gråta hysteriskt över en P-bot och vill slå p-nissen rakt i ansiktet?

...när man jobbat en hel dag med samma sak utan att komma ngn vart, för varje gång som man är klar och påbörjar nysta i nästa "problem" kommer man på nya saker som gör att det första problemet hoppar tillbaka till gå?

...när man glömmer att andas...vilket resulterar i att jag går runt och suckar hela tiden för att få luft?

...när man får städnoja på oväntade ställen?

...när man hetsäter en rulle winergum (som bara råkade ligga där) på 0,3 s utan att veta om det?

...när man tycker att man har tränat å tränat i flera veckor men inget händer på vågen?

...när man bara vill vara hemma och sitta i en soffa å titta på antikrundan?

...listan bara fortsätter, lika bra att dra i nödbromsen kanske? Fast imorgon är det nog över...

mitt liv som trisslott...

...plötsligt händer det!

Nej jag har inte vunnit massa miljoner men omräknat värde på helgens lottdragning får man nog räkna som högvinst ändå...

det började med att jag igår tröttnade på dessa blöjor som ska inhandlas hela tiden och som byts stup i kvarten pga minsta lilla kiss, så igår sa jag till Vera att hon from nu hade slutat med blöjor eftersom hon är stor tjej! Gårdagen gick kanon bra, lite för bra kanske, idag har olyckan varit framme två gånger en gång i gungan och en stoooor pöl på golvet på Ica Maxi...stressande? nej inte alls...ha ha men det får man väl räkna med!

I fredags hängde vi i trädgården med lite kompisar till Wilmer å Vera och hade mellis och jätte mysigt i solen. Wilmers cykel och sparkcykel åkte fram och sparkcykeln är Wilmers nya bästa vän. Den lärde han sig att behärska i höstas och fram nu fram på som ett fartvidunder. Den stackars cykeln däremot har fått stå och damma i ett hörn och har övats på ytterst motsträvigt och definitivt utan tålamod från vare sig W eller hans föräldrar. Dock pushade jag W att prova, jag sprang bakom och höll i handtaget. Det vinglades och knotades och 2 min senare sa min 6åring att han inte alls gillar att cykla och att han minsann ALDRIG skulle lära sig det. Så idag som ett under efter lite fotbollsträning med Jonas så skulle han prova igen...handtaget monterades bort och plötsligt cyklar ungen som han aldrig gjort annat! Man fattar ju ingenting bara slänger ett litet tack till ev. högre makter (en liten cykelgud kan man ju i dessa fall tro på...). Med cykeltrumf på handen så blev vinsten för W att få sova i "stora" sängen (en madrass på golvet bredvid mig) fast det var "egensängdag"...

Stolt kille utan stödhjul

Nu ska jag bara få Vera att sluta önska sig en elefant i födelsedagspresent...ngr tips på substitut?

I'm a sucker for saturdays...

...det var längesedan jag hade en sån ultra skön lördag som idag. Känner hur mina tomma depåer fylls på med energi och hur lugnet (som jag antar vilken junkie som helst känner när drogen verkar) infinner sig i hela mitt jag! Tänk vad en dag utan planer med familjen kan göra för en "energi dränerad" kropp...

Idag blir det långkok, ungsstekt gårdskyckling med potatis å gräddsås sen en Tarte Tartin på päron med calvados med hemlagad vaniljsås...oj nu blev jag hungrig! Planen är att barnen ska sova kl 9 och att det sen blir lördagsfilm (som man ser hela utan att somna i soffan...som annars är standard på fredagar...)

Vera å tarte tartin!

Jonas har varit kreativ som vanligt och gjort en födelsedagshälsning till Farbror Osborn - check it out...KLICKA HÄR FÖR EN LITEN HÄLSNING!...så i år ser jag fram emot min alldeles egen kortfilm med mina barn som hälsar, sjunger och tillber sin ömma moder...ha ha.

lite vår känsla...mmmmm!

ibland blir man...

...så sjukt inspirerad och tagen! Jag avslutade just Mia Skäringers bok Dyngkåt och hur helig som helst. Satan i gatan vad bra hon é. Jag vill att hon ska vara min lilla djävul på axeln som säger precis rätt saker när man behöver det som mest. Jag ska börja läsa om boken redan idag med min överstrykningspenna i högsta hugg, memorera texterna och bli så där jobbig som bara ngn med ny husgud kan bli. I varje konversation hänvisa till Mia och hennes bok....Ja men du vet Mia skriver att...Mia säger att...osv osv. Ha ha!

lite Miainspiration :

Hon får 30 plus kvinnorna att darra och jubla

Köp boken NU!

Solsidan

fräcka Vera...

...om ngn tror att 3åringar inte har ngn attityd bör tänka om!

Bikerbruden Vera har attityd så det räcker i varje fall - akta er killar...tur att det i varjefall är rosa som gäller!

Äppelplättar...

...med kanel och socker blev en kanon efterrätt efter dagens soppa!

Gör vanlig pannkakssmet och riv 2 äpplen och blanda i smeten. Det var lite trixit att steka då äpplet "flyter" upp till ytan i bunken men med ett decelitermått så var det lätt att skopa upp både äpple och smet och hälla i pannan. Nästa gång kanske jag lägger i äpplerivet direkt i pannan efter det att jag hällt på smeten. Hur som helst - servera med kanel och socker och om du vill lyxa (som Wilmer ville idag) lite smält smör!

nu är långa vintern slut slut slut....

...vårblommorna har slagit ut ut ut!

Ah - VÅR på gång!

Idag var första dagen som vi efter middagen gick ut i trädgården,

Vera ville gunga och Wilmer ville spela fotboll!

Solens strålar letade sig fram på gräset fram till kl nästan blivit åtta!

Så himla härligt!

Älskade sparris...

....i helgen var det premiär! Oj så gott!

Vi åt sparris med hollandaisesås som jag smälte ner ett par rejäla nävar av den tokgoda parmesanen från pappa i Schweiz! Ett glas rosé och en bit rostat surdegsbröd till satt inte fel!

Påskhelgen var härlig dock lite för kort. I lördags fick vi smaka på vårsolen som värmde upp våra bleka nunor till eftermiddagskaffet efter äggjakt och påsklunch! Vera grät lite efter nappen i torsdags och har sedan dess inte sagt mycket om den, ibland kommer det ett -men jag älskar ju nappen, mamma! Å sen är det bra igen. Hon har dock satt i både en och tre extra växlar på humöret som mycket väl kan vara pga nappen. Men det är väl en avgiftning som vilken annan...själv blir man ju inte så munter när det ska dras ner på vin och annat...he he!

Idag krönte jag min jobbrush och IHM ångest (efter plugg hela dagen igår) med att klara mitt IMH test idag! Jippi Hurra hurra för mig! Missade första försöket med 1 poäng och klarade andra försöket med 35/45 rätt (30 var gränsen). Så det var ingen slam dunk men skit samma nu är det gjort och jag är såååå glad!

Påskharen har varit här...

...å hämtat Veras nappar!

Idag när Vera åkte till dagis fick hon lägga alla sina nappar i ett stort påskägg och lägga det under huset. Å när hon sen kom hem så var napparna borta och istället låg det där ett paket å godis. Paketet innehåll den efterlängtade Barbiedockan som snart var glömd då sorgen över de förlorade napparna tog över för en stund. Den obligatoriska sorgestunden höll i sig ngn timme ...men maaaammaaaaa jag äääälskar mina naappaar!

Med lite kramar och tröst och glass så gick hulkandet över och Vera satte glatt igång med att pyssla. Vi målade, pärlade, spelade spel, la pussel och vips så var sorgen över. sen var det lite oroligt vid nattningen men inget mer gråt...hittills! Vi får väl se vad natten har för överraskningar åt oss.

Jonas å jag firade första kvällens framgång med nykokt sparris och parmesanhollandaise - ja men gud så gott! Lite rosé blev det mé!

Glad Påsk!